| { | |
| "paper_id": "W77-0103", | |
| "header": { | |
| "generated_with": "S2ORC 1.0.0", | |
| "date_generated": "2023-01-19T06:06:51.687787Z" | |
| }, | |
| "title": "Ben 76-12-20 BETA-3YSIEMEI! En sammanfattning", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "Benny", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Brodda", | |
| "suffix": "", | |
| "affiliation": {}, | |
| "email": "" | |
| }, | |
| { | |
| "first": "", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Stockholm", | |
| "suffix": "", | |
| "affiliation": {}, | |
| "email": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": "", | |
| "venue": null, | |
| "identifiers": {}, | |
| "abstract": "", | |
| "pdf_parse": { | |
| "paper_id": "W77-0103", | |
| "_pdf_hash": "", | |
| "abstract": [], | |
| "body_text": [ | |
| { | |
| "text": "BETA-ayatemet \u00e5r ett programmeringsspr\u00e5k uppbyggt helt och h \u00e5net kring subatitutionsgrammatikens principer. Substltutionsregler har l\u00e5nge snv\u00e5nts inom lingvistiken f\u00e5r att beskriva vissa fenomen (b\u00e5de syntaktiska och fonologiaka), Chomaky \u00e5r v\u00e5! den aom gjort metoden mest kand# men Aven andra har f\u00f6respr\u00e5kat aubatitutlonareg* lernas viktiga roll i lingvistiken oberoende av Chomaky? t,ex, Hocket och Harris. I logiken och matematiken har substitutlonsmetoden varit l\u00e5nge k\u00e5nd; den \"uppfanns\" av norrmannen Thue omkr 1918, och logikerna E, Post och A,H. Turing unders\u00f6kte dess teoretiska aspekter under 30-och 4B-ta!en, Det aktuella systemet har regler som inneb\u00e5r en mild \"generalise ring\" av regier av Turlng-typ utformade som \"productiona\" av Post typ; generaliseringen \u00e5r gjord med syfte att \u00e5stadkomma regier aom &r \"iagomt\" bekv\u00e5ma f&r morfologisk analys. (Som bekant &r Turingreglerna -trots sin enkelhet * * kraftfulla nog att \u00e5stadkomma allt som \u00f6verhuvud taget \u00e5r m\u00f6jligt att \u00e5stadkomma i dan h&r branschen. Ev. generaliseringar adderar i sak ingenting annat *n m\u00f6jligen bekv&mllghet.) i! SUBSTITUTI0N3CRAMMATIK: En substitutlon Inneb\u00e5r att man i en str\u00e5ng W (mer om detta begrepp strax) ers\u00e4tter en delstr&ng med X med en annan delatr&ng Y* Han erh\u00e5ller s\u00e5 en ny str\u00e5ng p\u00e5 vilken man sen kan utf\u00f6ra ytterligare avbtltutioner etc. De substitutloner man f\u00e5r utf\u00f6ra best\u00e5ms av vilka substltutionsregler man hart dessa sammantagna utg\u00f6r en subst i tut 1onsgrammat1 k.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "En grammatik 1 den h&r meningen akall nu anv\u00e5ndas p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e5tt! Man tar en str\u00e5ng av ett visst slag som input till grammatiken, Oenna kn\u00e5dar s\u00e5 om atr&ngen sa l\u00e4nge det finna regler som passar# och nar inga regler l\u00e5ngre \u00e5r till\u00e4mpliga definieras den nu kanske r\u00e5tt kraftigt omkn\u00e5dade str\u00e5ngen som grammatikens output.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Vad som f\u00e5r vara input och vad aom blir outout \u00e5r nu inte en g\u00e5no f\u00e5r alla givet; det beror Ju p\u00e5 vilken sorts grammatik man skrivit oeh f\u00f6r vilket syfte. Om t.ex. input \u00e5r vanliga meningar och output syntaktiska analyser av densamma kallar man grammatiken en analysgrammatik. Om input utg\u00f6rea av en enda abstrakt meningasymbol S och outtut av en faktisk mening har vi en syntesgrammatik, vanligen kallad en generativ grammatik. M\u00e5nga andra slag finnes och det generella begreppet utg\u00e5r transduktor (transducer), BETA-ayatemet \u00e5r ett s\u00e4tt att g\u00f6ra varje dator till en transduktor, Fdr att datorn akall f\u00f6rst\u00e5 hur den skal! till\u00e5mpa reglerna m\u00e5ste det vara ordnino och reda p\u00e5 s\u00e5ttet att skriva reglerna. Reglerna 20 BETA-systemet: En sammanfattning Benny Brodda Proceedings of NODALIDA 1977, pages 20-26 b&r ha n\u00e5got a\u00e5 n\u00e5r fixt format (utseende), och det m\u00e5ste vara v\u00e5ldeflnjerat vad som skall handa n\u00e5r man till\u00e5mpar regeln. Har man v\u00e5l fixerat regel-formatet och dess tolkning ger det sig n\u00e4stan aj\u00e5lv hur man skall f\u00e5 datorn att uppf\u00f6ra sig p\u00e5 det f\u00f6rv\u00e4ntade sattet; de programmeringstekniska detaljerna l\u00e5mnsr vi helt darh\u00e5n f&r \u00f6gonblicket -i n\u00e5gon mening Ar det Ju ointressant h u r datorn b&r sig \u00e5t att g\u00f6ra det man ber den och kanske mer Intres sant att veta v a d man kan be den g\u00f6ra. Har f&ljar nu an kort sammanfattning av det senare.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Hed en str\u00e4ng menas en aemmanh&noande sekvens av tecken (karakt\u00e5rer); dvs bokatSver* siffror, typooraffaka tecken o dy!, Kort sagt slit det man kan skriva ned p\u00e5 en skrivmaskin (inkl, s\u00e5dana tecken som normalt inte \"syns\"# och darfAr brukar kallas \"vita\" tecken! vagnretur# radframmatning; mellanslag, tabbar o dyl), I det aktuel la SETA-aystemet sntages den interna representationen vara ASCIIalfabetet, d v a den representation man erh\u00e5ller om materialet stansas p\u00e5 en ak Teletype-meakin. I och f\u00e5r sig \u00e5r BtTA-systemet helt generellt och beh\u00f6ver inte alla f\u00f6ruts\u00e5ttas vara ASCII* orienterat? men f\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 de exempel aom ges \u00e4r det bra att veta vad det Innebar# F&r att kunna ben\u00e5mna tecknen anv\u00e5ndes d\u00e5 och d\u00e5 tecknets decimala kodnummer. Se separat bilaga, (Varav framg\u00e5r att t.ex, mellanslag har kodnr 32# har kod 33, \"0\" har kod 38# \"a\" har kod 65 etc, Med en delstr\u00e5ng menas helt enkelt en likaledes sammanh&ngande str\u00e5ng som ino\u00e5r som del av den st\u00f6rre; cd \u00e5r allts\u00e5 en delatr&ng av beds# men ca &r inte en delstr\u00e5ng. Om vi har en regel som till\u00e5ter utbyte av cd mot era kan v! allts\u00e5 f\u00e5 strangen beraa.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "2t TECKENREPRESENTATION OCH STRKN6AP!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Om man vil! databehandla en hel text, kan det kanske vara oprak tiskt (Ja, om\u00f6jligt) att 1 maskinen handskas med hela texten p\u00e5 en g\u00e5ng. Om det \u00e5r syntaktiska egenskaper o3 meningsniv\u00e5 man vill syssla med; vil! man som input ge en mening i taget. Om det ar morfologisk analys p\u00e5 ordriv\u00e5 \u00e4r det ju oroet som \u00e4r det menings fulla objektet. Han mgste allts\u00e5 kunna tala o?\" f\u00f6r datorn hur stora sjok som skall in \u00e5t s\u00e5ngen. Varje tecken skall i bETA*syatemet 3s\u00e4ttas ett typv\u00e5rde aom anv\u00e5ndes f\u00f6r att styra input, Allt som typeta som typ 1 (under rubriken DEFTYP i exemplen) betraktas som nostavskiljare, eller om m^n 3 & v 1 1 1 , allt mellan tv\u00e5 i i o r b l i r dst datorn f\u00e5r som input. F&r att ocks3 styra outDut (s\u00e5 att man f\u00e9 lasbart format) behandlas allt som ar typet som en 2:a som en potentiell radavslutare. On m m vill jobba p\u00e5 meninnsniv\u00e5 b\u00f6r man allts\u00e5 typa punkt och fr\u00e5getecken som l!nr, mellanslag och komma som 2:or och allt annat som h\u00f6g e. Om bokct&ver t m a s som H!a f\u00e5r man vid inl\u00e5sningen samnanf^ring av ord avhuggna vid rudslLt med blnJestrecu, Typilnr-n m\u00e5ste obligatoriskt vara med i en BETA-reeeluppsRttning (rrn^s under rubriken PbrTYP), Kjnventione*) Jon, att de tecken rerr t-\u00e5kna* upp ti l h\u00f6ger \u00e5s\u00e5ttes drt t y o^. =8okst\u00e5verAnm,! \"0\"", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "3! INPUT!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Anv\u00e5ndes som \"stand in\" f\u00e5r radslut. Om \"\u00e5\" typaa som 2 men och \"?\" tllr post=mening, Om mellanslag (32) dessutom types som I blir post=ord.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "3! INPUT!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "BETA-ayatemet arbetar p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e5tt! NAr en post kommer in (vilket sker automatiskt! det finns ingen s\u00e5rakild l\u00e5alnstruktion# ej heller n\u00e5gon tryck*d:o, n\u00e4r en post \u00e5r f&rdiobehandlad \u00e5ker den ut och n\u00e4sta kommer in? n\u00e5r man trycker p\u00e5 \"START\" kommer f\u00f6rsta in) kan man tanka sig att en liten tomte, dot tkallad, st\u00e4ller sig l\u00e5ngst til! v\u00e4nster i str\u00e4ngen. Sen kutar han fram och tillbaka, tjenstevillig sor bara den? och substituerer och at\u00e5r i. Vid varje \u00f6gonblick n\u00e5r han inte h\u00e5ller p\u00e5 och substituerer \"\u00e5r\" han n\u00e5gons tans i str\u00e4ngen uch det han d\u00e5r g\u00f6r \u00e5r att kolla om n\u00e5oon regel &r till\u00e4mplig Just d a r. Om s\u00e5 icke \u00e5r fallet tar han ett steg till h\u00f6ger och upprepar processen. N\u00e5r han ramlat utanf\u00f6r atr\u00e5ngen til! h\u00f6ger \u00e5r \"Jobbet\" klart och man erh\u00e5ller resultatet aom output. Det andra fallet; dvs han uppt\u00e4cker a t t en reoel \u00e5r till\u00e4mplig \u00e5r f\u00f6rst\u00e5s det intressantaste: En regel inneh\u00e5ller tre huvuddelar A) vilken substitution aom skal! utf\u00f6raa B) villkoren f\u00f6r att aubstitutlonen skall f\u00e5 utf\u00f6ras C) vad g\u00f6ra sen, (\"Action\") MV a MOVE, order om vart dot skall st\u00e5lla sio h\u00e5rn\u00e5st HO s HODE, uppgift om av. alternativa substitutloner skall utf\u00e5ras (f\u00f6r att ta hand om ambigu\u00e5ss str\u00e4ngar).", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "4; RECELfORMAT!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "F\u00f6r att regeln i fr\u00e5ga \u00e5ver huvud taget skall till\u00e5mpas skall tre villkor vara uppfyllda, n\u00e4mligen p\u00e5 v\u00e5nsterkontext, p\u00e5 hdgerkontest och p\u00e5 r\u00e5dande \"tillst\u00e5nd\". Om n\u00e5qot av dessa villkor icke Ar uppfyllt till\u00e4mpas regeln icke (och dot pr\u00f6var en annan regel eller -om ingen s\u00e5dan finns -knallar ett steg \u00e5t h\u00f6ger). Dessa tre villkor utv\u00e5rderas helt enligt aamma princip. Men innan Jag beskri ver den principen kanske vi skulle tala n\u00e5got om begreppet \"r\u00e5dande tillst\u00e5nd\", Vid varje \u00d6gonblick antagea systemet befinnas vara i ett slags tillst\u00e5nd 8, som dot m\u00e5ste kolla av f\u00f6r att se om han dverhuvvdtaoet f\u00e5r till\u00e5mpa regeln. Han kan t&nka sig det hela som att det h&nger kul\u00f6rta lyktor lite runt omkring, och i varje \u00d6gonblick lyser en av dessa (vid starten lyser den \"neutrala\" vita), I en viss regel kan det ing\u00e5 Instruktioner att \u00e4ndra detta r\u00e5dande tillst\u00e5nd, dva sl\u00e5cka den aktuella lyktan och t\u00e4nda en ny (detta \u00e5r inneb\u00f6rden av SR, resulterande tillst\u00e5nd). Detta \u00e5r ett s\u00e5tt att minnas vad som h\u00e5nt tidigare, I systemet anges tillst\u00e5nden med tal liggande i intervallet 1-127 (SJ\u00e5lva talv\u00e4rdet betyder ingenting i alg, det \u00e5r bara ett namn).", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Parametern 3C (som ocks\u00e5 \u00e5r ett tal i samma Intervall men kan ocks\u00e5 vara negerat) Innebar nu ett villkor p\u00e5 det r\u00e5dande tills t\u00e5ndet? och detta \u00e5r viktigt att komms ih\u00e5g. Om det r\u00e5dande tills t\u00e5ndet \u00e5r '12' och villkoret i regeln s\u00e5ger '17' kan det mycket v\u00e5! intr\u00e5ffa at '12' uppfyller villkoret '17', Allts\u00e5! parametern SC \u00e5r ett villkor p\u00e5 r\u00e5dande tillst\u00e5nd och inte ett namn p\u00e5 oet tillst\u00e5nd som akal! r\u00e5ds. Oet ar l\u00e5tt att t\u00e5nka fe! h\u00e5r# men Just denna subtilitet g\u00f6r systemet mycket flexibelt. ilur vet man nu att r\u00e5dande tillst\u00e5nd 8 uppfyller villkoret SC? Ja# ta exemplet ovant '12\" uppfyller '17' om *12' finns uppr\u00e5knad bland de tillst\u00e5nd aom \u00e5r angivna til! h\u00f6ger om rubriken 17! under OEFSET. OEfSET har samma konvention som OEFTYP men till\u00e5ter \"croasclasaiflcation\", Ext DEFSET n i 2 3 2* 3 17t 3 1 2 1 5 1 7 3 2 3 5 , .?", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Tillst\u00e5nd '1' uppfyller enbart villkor '1*, likas\u00e5 '2' (som allts\u00e5 ej uppfyller '2')* '3' uppfyller b\u00e5de '1', '2' och \"17' och som sagt vad, +12' uppfyller '17*. Villkoret *-17' vilket inneb\u00e5r villkoret '17' negerat# dvs r\u00e5dande tillst\u00e5nd f\u00e5r inte ing\u00e5 1 '17' uppfyllea bara av '1' och '2'.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "N\u00e5r det g\u00e5ller v\u00e5nster-och hdgerkontext tittar dot bara p\u00e5 t a c k n e e n n\u00e5rmaat till v\u00e5nster och till h\u00e5ger om den str\u00e5ng X (som 23 23 Proceedings of NODALIDA 1977 ev, skall substitueres). Vill man Jobba med l\u00e5ngre kontexter f\u00e5r man anv\u00e4nda sig av tillst\u00e5nd som kj\u00e5ttrar uop och nedy BETAsystemet \u00e5r narmaat t\u00e4nkt f\u00f6r fonologiskt/motologiska till\u00e4mpningar och dar g\u00e5ller 1 f\u00f6rbluffande h\u00f6o orad att man endast beh\u00f6ver narmaate grannkontext). Parametrarna LC och HC \u00e5r nu v i 1 1 k o r p\u00e5 dessa n\u00e5rorannary ocn villkoren \u00e5r av samma art som tillst\u00e5ndsvdlkoren. Anger man villkoret '17' som LC betyder det att tecknet omedelbart till v\u00e5nster om X skall finnas uppr\u00e4knat till h\u00f6ger om 17: uncer OEFSET, I exemplet ovan \u00e5r tecknen mellanslag (32); punkt; komma, fr\u00e5getecken uppr\u00e4knade vid '17'# dvs typiska ordavskiljare; LC = 17 skulle allts\u00e5 Inneb\u00e5ra att regeln endast f\u00e5r till\u00e4mpas om tecknet till v\u00e5nster \u00e5r en ordavakiljara, eller m a o enbart i ordb&rjan.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "LC# RC eller SC s B inneb\u00e5r \"intet villkor\" (noll defaultv\u00e5rdet) 6! ACTION:", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Cm dot nu konstaterat ett regeln f \u00e5 r till\u00e5mpas# vad g\u00f6r d\u00e5 dot? Ja# f\u00f6rst och fr\u00e5mat utf\u00f6res su&atltutlonen# men vad mer? F\u00f6rst och fr\u00e5mst skal! r\u00e5dande tillst\u00e5nd \u00e5ndras till SR resulteran de tillst\u00e5nd, men endast under f\u00f6ruts\u00e4ttning att 3R \u00e5r s B, i annat fall b i b eh \u00e5 1 1 e s r\u00e5dande tillst\u00e5no, N\u00e5sta parameter MV (MOVE) a\u00e5ger var dot skal! g\u00e5 h\u00e5rn\u00e5at, och man har i stort sett 6 standardpositioner att o\u00e5 till, och dessa \u00e5r inte fixa utan relaterade till den nyas utf\u00f6rda aubatltutfonen. F\u00e5r att f\u00f6rklara dessa framst\u00e5ller vi det hela schematiskt! Fig I, \u00e5r hur det ser ut Just innan subatitutionen utf\u00f6rts. Varje ruta symboliserar ett tecken, en avl\u00e5ng l\u00e5da en str\u00e4ng. Den str\u00e5no som skall bytas ut \u00e5r \"mittl\u00e5dan\". De tre l\u00e5dorna tillsammans utg\u00f6r dan aktuella str\u00e5ngen,", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [ | |
| { | |
| "start": 556, | |
| "end": 562, | |
| "text": "Fig I,", | |
| "ref_id": null | |
| } | |
| ], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "S -. . . . . .*..L R...........e* Figl.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "(Oot; dvs \"**, finns inte med i sj\u00e4lva str\u00e5ngen utan kutar a a e ovanp\u00e5)", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Vi antager nu att dot kollat att R ing\u00e5r i RC# L ing\u00e5r i LC och 3 ing\u00e5r i SC, Oot plockar d\u00e5 bort X och pluggar in Y i at\u00e5llet. Just vid sj\u00e5lva substitutions\u00f6gonblicket kan man t\u00e5nka sio att hela str\u00e5ngen man arbetar med har tre delar: De!otr\u00e5n9 en til! v\u00e5nster om Y, Y sj\u00e4lvt och delstr\u00e5ngen till h\u00f6oer om Y, detta symboliserat med de tre l\u00e5dorna nedan i fig 2. Varje s\u00e5dan delstr\u00e5ng har (kan ha) ett f\u00f6rsta tecken och ett sista tecken, vi har allts\u00e5 6 v\u00e5ldeflnierade punkter i str\u00e5ngen. Vi numrerar dessa fr\u00e5n v\u00e5nster til! h6per 1-6, och f\u00e5r d\u00e5 de atan-d^rdpositioner till vilka man kan dirigera dot, Skriver man 4 som MV parameter at\u00e5ller sia dot alldeles t v om det sista tecknet i V (Om Y \u00e5r tom, d v s X deleterats blir f\u00f6rst\u00e5s positionerna 3, 4 och 5 desamma), Ut&ver dessa sex standardpositioner kan man dirigera dot tl!!*n\u00e5gra andra positioner utanf\u00f6r den aktuella str\u00e5ngen, 24 24 Proceedings of NODALIDA 1977 0$ Hela str\u00e5ngen deleteras 7: Str\u00e5ngen betrektas som f\u00e5rdlgbehandlsd och ges som outPut (ut 1) 8! Str\u00e5ngen ges som output p\u00e5 separat fil (ut 2) 9! Str\u00e4ngen dirigeras till radskrivaren (Lpr) Genom m\u00f6jligheterna 8 och 9 kan man anv\u00e5nda BETA som att mycket avancerat excerperinoaprogram. 0-Ning kan till\u00e4mpas om flera alternativ bearbetas samtidigt och n\u00e5got av dem visade sig vara d\u00f6df\u00f6tt) Jfr MD-parsmetern nedsn) Positionerna B, 1# 6 och 7 finns faktiskt som en del av str\u00e5ngen som BETA arbetar med och inneh\u00e5ller alla tecknet ' \" (\"br\u00e5dg\u00e5rd\"), Str\u00e5ngen i utrymmet mellan I och 6 \u00e5r den egna str\u00e5ngen man jobbar med. Startposition \u00e5r 1, \"halkar\" man ut till h\u00f6ger \u00e5r man f\u00e5roig, \"halkar\" man ut. till v\u00e5nster d\u00f6r str\u00e5ngen.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Default f\u00f6r MV \u00e5r 5.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "5! VILLKOREN!", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Om man h\u00e5ller p\u00e5 med syntaktisk analys \u00e5r det bekant att man Ibland kan erh\u00e5lla atr\u00e5ngar (konstruktioner) som \u00e5r analyserbara p\u00e5 mer \u00e5n ett s\u00e5tt. Problemet \u00e5r att kunna ange samtliga m\u00f6jliga analyser. Detta \u00e5r ganska l\u00e4tt att \u00e5stadkomma i BETA, HMINSTONE 0n HAN KAN SKRIVA REGLERNA S\u00e5 ATT MAN SER ATT EN VALSITUATION AR FOR HAUOEN, Detta anges 1 BETA-reglerna med den sk M0DE*(MD) parametern. Denna parameter kan ha 3 v\u00e4rden 1,2 och 3 (samt ocks\u00e5 \"ekvivalenta\" v\u00e5rden 5, 6 och 7? Om dessa senare anv\u00e4ndes \"fr\u00e5gar\" dot om regeln 1 fr\u00e5ga f\u00e5r anv\u00e5ndes, Oenna facllltet f\u00f6ruts\u00e4tter att man k\u00f6r BETA interaktivt och sitter vid terminalen och besvarar dessa fr\u00e5gor).", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "7! ALTERNATIV", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Reglerna i BETA tolkas normalt diajunktivt. Oet betyder att den f\u00f6rsta regel uppifr\u00e5n som \u00e5r till\u00e5mpbar till\u00e4mpas och om MO \u00e5r a I# vilket \u00e5r det normala (Jfr dock avsnittet om regelordning), s\u00e5 \u00e5r det dArmed inget mer tal om den saken. Om MO \u00e5r satt till 2, l\u00e5gges det nyss erh\u00e5llna resultatet en stund 3t sidan, och dot s\u00f6ker efter ytterligare en regel# och om en s\u00e5dan \u00e5terfinnes utf\u00f6res \u00e5ven denna substitutlon, \u00e5r \u00e5ven denna re9el m\u00e5rkt som en 2:a slaskas \u00e5ven det nya resultatet undan och n\u00e5sta tlll\u00e5mpbara regel tlll\u00e5mpas etc.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "7! ALTERNATIV", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "De uppst\u00e5ndna alternativen l\u00e5nges sedan 1 en k\u00f6, och denna k\u00f6 avbetas f\u00f6rst innan n\u00e5gon ny post inh\u00e5mtas utifr\u00e5n, I denna k\u00f6 lagras det \"halvfabrikat\" som hitintills uppst\u00e5tt inklusive det aktuella tillst\u00e5ndet. N\u00e5r detta halvfabrikat \u00e5terh\u00e4mtas fr\u00e5n k\u00f6n forts\u00e4tter man allts\u00e5 behandlingen precis d\u00e5r man avbr\u00f6t den (f\u00f6r att forts\u00e5tta med andra alternativ).", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "7! ALTERNATIV", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "MO s 3 \u00e5r ett specialfall av 2. Substitutlonen utf\u00f6res och resulta tet av densamma lagras 1 k\u00f6n precis aom 1 fallet MO t 2, N\u00e5gon ny rega! upps\u00f6kas inte och dot forts\u00e5tter att Jobba med \"originalet\" aom ingenting hade h\u00e5nt#! man kan allts\u00e5 b\u00e5de ta och al\u00e5ppa en regel.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "7! ALTERNATIV", | |
| "sec_num": null | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Default f\u00f6r MD \u00e5r i 6t GENERELLA 3TYRPAR! bverst p\u00e5 varje regellista skall upp till 3 generella parametrar skrivas. Dessa kallar vi RECDEL, HL och PROCVAR, RECOEL (Reoeldelimitern) \u00e5r A,3CII*koden f\u00f6r det tecken aom anv\u00e4ndes f\u00f6r att definie ra vad som menas med att v\u00e5nsterledet och h\u00f6nerledet i en substitution ar \"slut\", Default \u00e5r 32 (mellanslag), men om man m\u00e5ste skriva en regel omfattande mellanslaget m\u00e5ste man v\u00e5lja ett annat tecken (som dock aldrig f\u00e5r f\u00f6rekomma i en regel).", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "Proceedings of NODALIDA 1977", | |
| "sec_num": "25" | |
| }, | |
| { | |
| "text": "HL f\u00f6rklaras i avsnittet om regelordning nedan, PROGVAR kan ha v\u00e5rden I eller 3 och att man har lite olika prooramvarianter, I Ar defeultv\u00e5rdet och Inneb\u00e5r precis det system aom vi f\u00f6rutsett h\u00e5r# PROCVAR = 3 inneb\u00e5r att man har inga statusparametrar i reglerna. Regelformatet blir d\u00e5:", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "Proceedings of NODALIDA 1977", | |
| "sec_num": "25" | |
| }, | |
| { | |
| "text": "X Y LC RC MV MO 9! REGELORDNING!", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "Proceedings of NODALIDA 1977", | |
| "sec_num": "25" | |
| }, | |
| { | |
| "text": "Reglerna utv\u00e5rderas i princip i den ordning de l\u00e5sts in. Den f\u00f6rsta regeln uppifr\u00e5n som \u00e4r till\u00e5mpbar till\u00e5mpas. En s\u00e5dan regelordning kallas f\u00f6r dlsjunktiv, Att reglerna utv\u00e5rderas disjunktivt Ar dock en sanning med modifikation, det \u00e5r i stort s\u00e5tt sant, men inte alldeles. Hur utv\u00e4rderingen i detalj utf\u00f6res best\u00e4mmes av parameter nr 2, HL# i de generella styroarametrarna. Denna parameter l\u00e4gger upp reglerna i s k heah-klaaser enligt v\u00e4nsterleden i aubstftutlonsreolerna. Om HL t.ex, \u00e5r =2 (defeultv\u00e5rdet) betraktas alla regler med minst tv\u00e5 identiska tecken i v\u00e5nsterledet (\"X\") i substltutlonsreglerna 6om h\u00f6rande till aamma haehklaas; och dessa utv\u00e5rderas f\u00f6re de som inneh\u00e5ller endast ett tecken i v\u00e4nsterledet. Om HL sattes = 3 utv\u00e5rderas de regler som inneh\u00e5ller minst tre tecken f\u00f6re de som inneh\u00e5ller tv\u00e5, vilka i aln tur utv\u00e5rderas f\u00f6re de som inneh\u00e5ller endast ett tecken. Inom varje haah*klasa utv\u00e5rde ras reglerna strikt disjunktivt (detta \u00e4r viktigt att komma ih\u00e5g, s3 att dot inte \"nyper\" fel regel tidigare). Huvudprincipen f\u00f6r regelskrlvandet skall allts\u00e5 vara att regler med starkare villkor (dvs l\u00e4ngre eller havande \"h\u00e5rdare\" kontext-villkor) m\u00e5ste skrivas tidigare 1 listan. N\u00e5got krav p3 att reglerna skall skrivas 1 bokstavsordning eller dyl f\u00f6religger inte, Tv\u00e4rtom, det rekommen deras att regler som \"looiskt\" h\u00f6r ihop sammanf\u00f6res. S\u00e5dana logiskt hopf\u00f6rda regler kommer d\u00e5 att fungera som subrutiner i vanliga programmeringsspr\u00e5k. Konventionen med hash-klassernas utv\u00e5rderlngsordnlng underl\u00e4ttar att man kan skriva reglerna p\u00e5 detta s\u00e5tt.", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "Proceedings of NODALIDA 1977", | |
| "sec_num": "25" | |
| }, | |
| { | |
| "text": "26Proceedings of NODALIDA 1977", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "", | |
| "sec_num": null | |
| } | |
| ], | |
| "back_matter": [], | |
| "bib_entries": {}, | |
| "ref_entries": { | |
| "TABREF0": { | |
| "text": "d e sort stPr l\u00e4ngst till v\u00e4nster; vid dur.na unpr\u00e5knino kan man", | |
| "html": null, | |
| "type_str": "table", | |
| "content": "<table><tr><td>F\u00e5ljande typning rekommenderas som standard (posterad)</td><td/></tr><tr><td>DEfTYP</td><td/></tr><tr><td>1 ! 2 1 32-34 36-47 56*64 (sSkHJetecken) 3: 48-57 (sSiffror)</td><td/></tr><tr><td>4! 65-127</td><td/></tr><tr><td>.v\u00e4ndr jn^ingen teckiet aj\u00e5lvt ell^: dess ASCII-kod. eiffror, rlua och ? sm t ' t e c k e n on4,3s med ai.i kod,</td><td/></tr><tr><td>r:i</td><td/></tr><tr><td>Proceedings of NODALIDA 1977</td><td>21</td></tr></table>", | |
| "num": null | |
| } | |
| } | |
| } | |
| } |